Startprocedur



Behållaren fylls med kol av prima lövträd. Där efter repar man eld på

en gengaständsticka och kastar in i behållaren (vanliga tändstickor kvävs direkt) varpå fläktluckan stängs och el-fläkten startas.

Först kommer det tjock vit rök ur luckan under dukfiltret. Efter hand övergår den vita röken till helt osynlig gas Gasen testas med en vanlig tändsticka vilket skall ge en ca halv meter lång eldkvast.

Nu är det gas        

Gasen passerar först ett cyklonfilter som separerar bort de grövsta kolpartiklarna som gasen drar med sig.

Efter cyklonfiltret delas gasen upp i tre olika rör för kylning.

Via en gummikoppling leds gasen ner i dukfiltret. Detta filter är sytt av gamla lakan och utgör den sista reningen av gasen innan den leds in till motorn.

Längst bak under dukfiltret syns luckan som är öppen under tiden elfläkten är igång. Det är vid denna lucka som man provar gasen genom att tända en vanlig tändsticka

Mella förgasaren och motorn är et T-rör med två spjäll monterat. Ett spjäll för att reglera gasflödet från aggregatet och som regleras via ett extra reglage på styret samt ett spjäll som släpper in gas/luft blandningen till motorn och regleras via gashandtaget.

Den befintliga trotteln blandar gas/luftblandningen tillsammans med det första spjället.

Vid drift följer motorn helt gashandtaget med en viss justering av det första spjället

Dubbla wirar till gashandtaget kontrollerade både trottel och ingångsspjället till motorn.

Den extra rglaget styrde inflödet av ren gengas till T-röret.

Vid nysotat aggregat var tillgången på gas riklig men sinade efterhand som kolen tog slut och risten blev igenslaggad.

 Sålunda var ingångsspjället bara öppet till hälften i början men efter hand som gasen sinade öppnades spjället allt mer

Dessa oumbärliga tändstickor för gengasförare.

Vid starten i Helsingborg hade jag tändstickor för att i bästa fall klara dag 1.

Tack vare artikeln i Sydsvenskan fick jag påfyllning ut med vägen.

 Det är otroligt vad som gömmer sig i de svenska hemmen.

I dag har jag tändstickor för flera Skåne Rundt 

Planeringen före start är viktig.

Hur långt är det till nästa stopp?

Var blir det lämpligt att tömma hela aggregatet och göra en fullständig sotning?

Hur mycket kol skall jag fylla på så att det är slut när jag skall slagga?

Jag hade specialtillverkade redskap för att underlätta sotning och slaggning.

Ett rundjärn för att kunna slå hål på slaggen från påfyllningsluckan

En raka för att kunna raka ut rester av kol och aska vid tömning av aggregatet.

En pensel med borsten till hälften avklippta för att provisoriskt kunna göra behållaren för dukfiltret rent.

Och till sist en stor rörtång för att lossa cyklonfiltrer.

Att köra ett rally med gengas om än på 55 mil måste te sig som en bagatell mot hur det var i verkligheten under beredskapsåren.

Jag blev kontaktad av filmteamet som höll på med förberedelserna för beredskapsfilmen 1939

Efter som  filmen spelades in i norra delen av Sverige och dom villa att jag skulle vara på plats som teknisk kunnig för att lära skådespelarna att köra

var jag tvungen att tacka nej till förfrågan.