Norton 16H och Gengas

Alla pratade om gengas men få viste vad det egentligen innebar att köra längre sträckor och helt förlita sig på kol.

När jag fick möjlighet att låna ett gammalt gengasaggregat som tillverkats under kriget anmälde jag mig genast till Skåne Rundt. Året var 1987

Min Norton 16H från 1938 blev testrigg och planeringen började. Det visade sig snart att bästa kolen var grillkol av 100 % lövved. Briketter fungerade inte alls och det fick inte vara inslag av kol från barrträd då dessa innehöll för mycket tjära och terpentin.

Tillgången på gengaständstickor var ett problem likaså var "tankningen" då det inte får medföras eld in på moderna bensinmackar. Lösningen på tankställen blev egna utposterade säckar på lämpliga ställen.

Efter en artikel i dagstidningen där jag beskrev att enda hotet mot att lyckas komma runt var att köra slut på tändstickor.

Vart jag än kom under rallyt stod det gamla män utmed vägen och vinkade. Dom hade gått igenom sina förråd på tändstickor som jag fick mot att jag stannade och visade min gengasdrivna motorcykel.

Mot slutet av rallyt blev det ganska nervöst då ryggsäcken var näst intill full av tändstickor. Dessa tändstickor är inte av typen säkerhetständstickor utan går att tända mot nästan vad som helst och nu låg dom i min ryggsäck och skakade mot varandra.

Inledning Norton Motorcyklar
Inledning2
Norton Mod.18 1928
Norton International M40 1932
Norton ES2 1937
Norton Mod 18 1938
Norton Mod.19 S 1957
Englandsresan
Norton 16H och Gengas
Ovanlig Norton
Skåne Rundt
Ägare och tillverkare var smeden Gottfrid Sandell.



Han hade varit civilanställd vid regementet i Hässleholm under krigsåren.



Gottfrid hade 9 mil hem och 9 mil till sin fästmö och mellan hemmet och fästmön var det också 9 mil.



Av denna anledning var aktionsradien just 9 mil på en fulltankad behållare.



Jag körde ut motorcykeln till smedjan under veckan för att komma tillbaka på Lördag och hjälpa till med monteringen.



När jag kom var allt klart. Gottfrid hade till och med provkört.



"Jag hade en säck kol kvar sen kriget så jag körde en runda."



En snabb instruktion, allt för snabb och jag var på väg hem igen på min gasdrivna motorcykel



Efter Skåne Rundt passade jag på att köra Lövfallsrallyt i Danmark på gengas.



Än i dag kan det hända att jag får frågan om gengasaggregatet när jag besöker danska rallyn.



Jag lämnade tillbaka gengasaggregatet fram på hösten och tyvärr dog Gottfrid efter bara någon månad.



Jag fick precis ta del av hans kunskap och berättelser.



En klurig gammal smed som inte accepterade att bensinen drogs in utan såg till att han både kunde komma hem och besöka sin fästmö

Det är kanske tack vare män som Gottfrid som vi finns till i dag





Skåne Rundt



Rutin och vana är viktigt.



Om jag skulle få möjligheten att göra om rallyt i dag så hade jag definitivt inte kommit sist i mål.



Fullständig slaggning vid varje påfyllning är ett måste.



Likaså att inte fylla på mer kol än vad som går åt till nästa stopp.



Gottfrid viste vad han gjorde,

Full "tankning" och väl framme var det sotning och rensning av slagg.

Oavsett om han körde hem eller till "fjällan".



Han hade också i förväg byggt upp ett lager av kol på alla ställen han kunde tänkas besök.



Det var inga nöjesturer det handlade om,

Ren transport, varken mer eller mindre.



Jag är tacksam för att jag fick låna aggregatet och på så sätt få prova på att köra med gengas på riktigt.



Ingen uppvisningskörning utan en riktig transport

55 mil, 13 säckar kol, gengaständstickor,

sot, slagg, raka och viska.



Det var inte bättre förr.


 Startprocedur



Behållaren fylls med kol av prima lövträd. Där efter repar man eld på

en gengaständsticka och kastar in i behållaren (vanliga tändstickor kvävs direkt) varpå fläktluckan stängs och el-fläkten startas.

 

Först kommer det tjock vit rök ur luckan under dukfiltret. Efter hand övergår den vita röken till helt osynlig gas Gasen testas med en vanlig tändsticka vilket skall ge en ca halv meter lång eldkvast.

Nu är det gas        

Gasen passerar först ett cyklonfilter som separerar bort de grövsta kolpartiklarna som gasen drar med sig.

 

Efter cyklonfiltret delas gasen upp i tre olika rör för kylning.

 

 

Via en gummikoppling leds gasen ner i dukfiltret. Detta filter är sytt av gamla lakan och utgör den sista reningen av gasen innan den leds in till motorn.

 

Längst bak under dukfiltret syns luckan som är öppen under tiden elfläkten är igång. Det är vid denna lucka som man provar gasen genom att tända en vanlig tändsticka

Mella förgasaren och motorn är et T-rör med två spjäll monterat. Ett spjäll för att reglera gasflödet från aggregatet och som regleras via ett extra reglage på styret samt ett spjäll som släpper in gas/luft blandningen till motorn och regleras via gashandtaget.

 

Den befintliga trotteln blandar gas/luftblandningen tillsammans med det första spjället.

Vid drift följer motorn helt gashandtaget med en viss justering av det första spjället

 

Dubbla wirar till gashandtaget kontrollerade både trottel och ingångsspjället till motorn.

 

Den extra rglaget styrde inflödet av ren gengas till T-röret.

 

Vid nysotat aggregat var tillgången på gas riklig men sinade efterhand som kolen tog slut och risten blev igenslaggad.

 Sålunda var ingångsspjället bara öppet till hälften i början men efter hand som gasen sinade öppnades spjället allt mer

 

 

 

 

Dessa oumbärliga tändstickor för gengasförare.

 

Vid starten i Helsingborg hade jag tändstickor för att i bästa fall klara dag 1.

 

Tack vare artikeln i Sydsvenskan fick jag påfyllning ut med vägen.

 Det är otroligt vad som gömmer sig i de svenska hemmen.

 

I dag har jag tändstickor för flera Skåne Rundt 

 

 

 

 

 

Planeringen före start är viktig.

 

Hur långt är det till nästa stopp?

 

Var blir det lämpligt att tömma hela aggregatet och göra en fullständig sotning?

 

Hur mycket kol skall jag fylla på så att det är slut när jag skall slagga?

 

Jag hade specialtillverkade redskap för att underlätta sotning och slaggning.

 

Ett rundjärn för att kunna slå hål på slaggen från påfyllningsluckan

 

En raka för att kunna raka ut rester av kol och aska vid tömning av aggregatet.

 

En pensel med borsten till hälften avklippta för att provisoriskt kunna göra behållaren för dukfiltret rent.

 

Och till sist en stor rörtång för att lossa cyklonfiltrer.

Att köra ett rally med gengas om än på 55 mil måste te sig som en bagatell mot hur det var i verkligheten under beredskapsåren.

 

Jag blev kontaktad av filmteamet som höll på med förberedelserna för beredskapsfilmen 1939

 

Efter som  filmen spelades in i norra delen av Sverige och dom villa att jag skulle vara på plats som teknisk kunnig för att lära skådespelarna att köra

var jag tvungen att tacka nej till förfrågan.

Till Startsida                                          Till nästa sida
Senast uppdaterad
2012-11-27 19:22